förlossningen...
ungefär 5 på morgonen den 21, vaknar ja ( efter att ha sovit en timma, om inte mindre :/ ) o tänker men shit, vilka jobbiga förvärkar ja har! dom gör faktiskt ont! ja kan inte sova, men ligger kvar i sängen till ungefär 8. då gör de för ont för att ligga ner. o ja känner att ja nästan inte kan vara tyst, eller ligga stilla när dom kommer. o ja vill inte väcka Mattias i "onödan" då ja inte riktigt fått in i mitt huvud att de verkligen va dax nu. de gick inte riktigt att fatta de...
kan fortfarande inte förstå hur fan allt gick till. mitt lilla mirakel kom till världen, genom ett mirakel känns de som ;)
runt 8 på morgonen väckte ja iaf mamma, o frågade om hon hade nån panodil, o sa att ja hade värkar, o trodde de va riktiga... sen somna hon om o ja tog en panodil, o gick o badade. efter ja kom upp ur badet (som va jätte skönt, o all smärta känndes mycket mindre) märkte ja att de blitt mycket mer... ja väckte mamma igen o fråga efter värmedynan.
ja va tvungen att stå upp o gunga me kroppen under varje värk. o satte värmedynan på nedredelan av magen, där de gjode ont. de gick inte längre att vara tyst. ja va tvungen att göra nått ljud, de kändes mycket bättre då, kanske fokuserade man lite på de istället...
kommer inte riktigt ihåg när, men vid 11, 12 tden gick mamma upp (då de va hennes lediga dag, så ja ville ju att hon oxå skulle få sova så länge som möjligt, precis som mattias) o då hade ja verkligen ont... vid 13 tiden började ja ta tiden på värkarna, o vid 14 forstod ja att detta verkar gå snabbt... de va redan 2, 3 värkar i 10 minuter.
ja kommer inte ihåg när ja väckte mattias för första gången, men han fick sova vidare iaf.
ja väckte han iaf runt 14, 14:30 nångång o sa; de verkar gå väldigt fort vi måste nog åka snart. o fick svaret; du vet ju inte ens om de är falsk alarm än. o så somna han om, haha. inte så konstigt dock, me tanke på hur lugn ja va mellan värkarna (ända fram tills kryst värkarna faktiskt)
min mamma fattade iaf hur läget va, o sa nu åker vi! hon ringde till mattias mamma, o bad henne köra oss till sjukhuset. ja väckte mattias o sa att vi skulle åka, han gick förrvirat upp o duschade. då blev värkarna något värre.o min mamma började få lite "panik", o började hetsa mattias att komma ut ur duschen. vi kom fram till sjukhuset runt 15 tiden. ja hade "överdrivit" me värme dynan så mycket att barnmorska konstaterade att ja hade 1:a gradens brännskador på magen, haha. men ja envisades me att dom skulle värma vattnet jätte varmt iaf. ja sa att de va ju de ända som hjälpte lite!
kan fortfarande inte förstå hur fan allt gick till. mitt lilla mirakel kom till världen, genom ett mirakel känns de som ;)
runt 8 på morgonen väckte ja iaf mamma, o frågade om hon hade nån panodil, o sa att ja hade värkar, o trodde de va riktiga... sen somna hon om o ja tog en panodil, o gick o badade. efter ja kom upp ur badet (som va jätte skönt, o all smärta känndes mycket mindre) märkte ja att de blitt mycket mer... ja väckte mamma igen o fråga efter värmedynan.
ja va tvungen att stå upp o gunga me kroppen under varje värk. o satte värmedynan på nedredelan av magen, där de gjode ont. de gick inte längre att vara tyst. ja va tvungen att göra nått ljud, de kändes mycket bättre då, kanske fokuserade man lite på de istället...
kommer inte riktigt ihåg när, men vid 11, 12 tden gick mamma upp (då de va hennes lediga dag, så ja ville ju att hon oxå skulle få sova så länge som möjligt, precis som mattias) o då hade ja verkligen ont... vid 13 tiden började ja ta tiden på värkarna, o vid 14 forstod ja att detta verkar gå snabbt... de va redan 2, 3 värkar i 10 minuter.
ja kommer inte ihåg när ja väckte mattias för första gången, men han fick sova vidare iaf.
ja väckte han iaf runt 14, 14:30 nångång o sa; de verkar gå väldigt fort vi måste nog åka snart. o fick svaret; du vet ju inte ens om de är falsk alarm än. o så somna han om, haha. inte så konstigt dock, me tanke på hur lugn ja va mellan värkarna (ända fram tills kryst värkarna faktiskt)
min mamma fattade iaf hur läget va, o sa nu åker vi! hon ringde till mattias mamma, o bad henne köra oss till sjukhuset. ja väckte mattias o sa att vi skulle åka, han gick förrvirat upp o duschade. då blev värkarna något värre.o min mamma började få lite "panik", o började hetsa mattias att komma ut ur duschen. vi kom fram till sjukhuset runt 15 tiden. ja hade "överdrivit" me värme dynan så mycket att barnmorska konstaterade att ja hade 1:a gradens brännskador på magen, haha. men ja envisades me att dom skulle värma vattnet jätte varmt iaf. ja sa att de va ju de ända som hjälpte lite!
på sjukhuset;
15:20 är första anteckningen; tilltagande värkar stannar kvar.
15:30 ctg kopplas
15:31 inskrivning
status: cervix utplånad, modermunnen öppen 3cm, mjuk. 150 slag per minut fosterljud normala
17:15; fosterljud 153 (ja har för mej att hon kollade hur öppen ja va här oxå, men de står inte. isåfall sa hon 4 cm. vet ja.
18:23 får bad (bäst!)
18:24 får lustgas/syrgas 50-50
20:05 har krystkänsla i badkaret
vattenavgång.
20:20 (citat haha); en fin flicka föds, skriker omedelbart.
ja har inte lagt till nått, förutom de inom ( ) men tatt bort dom delar som inte är så "viktiga" sjukhus snack bara. men alla tidpunkter är me. så ja han inte derekt träffa barnmorskan mycket! o hon gjorde i princip inget för mej, mer än att tappa upp ett bad, o ta emot lillan då ;). haha dom få gånger hon kom in i rummet för att se hur allt va, så sa ja bara, de funkar. haha. inte konstigt att hon inte fatta att de va så lite tid kvar. hon blev jätte förvånad när de va dax, min mamma fick ringa på larmet, o ja va fortfarande i badet. men de va min älskling, o min mamma som gjorde allt jobb att ta hand om och hjälpa mej genom värkarna. även i kryst värkarna hjälpte mattias mej jätte mycket! ja trodde att ja skulle " vara helt själv" genom krystvärkarna. eller känna så iaf.
ja födde stående på alla fyra, över mattais (som ja sa till att ta av sej tröjan, haha :) kunde inte bli bättre, ja födde lutandes i famnen på min älskling, o kännde sån trygghet av hans lukt o hud, kunde inte bli bättre!)
så lutade ja mej o klamrade mej fast över han, som en väldigt våldsam kram haha. o han lugnde mej hela tiden. medans mamma gav mej vatten att dricka melllan krystvärkarna. då ja blev sjukt törstig! ja blev otroligt torr i halsen av allt skrikande hehe.
några "tryck" sen va de över! o ja hade skrikit till barnmorskan under kryst värkarna att absolut inte klippa navelsträngen förrens den pumpat klart ( detta hade vi bestämt innan att vi tyckte va viktigt. o sen har de faktiskt nyligen kommit forskning som visar att man borde låta den pumpa klart. men iaf...) hon kom upp på min mage derekt (där de första hon gjorde va att bajsa, sen kissa, på min mage haha. de hade vart lite bajs i vattnet, så hon hade lite brottom ut..) sen är dom korten tagna, som ja lagt upp
de va faktiskt min mamma som såg först av alla, tillome före barnmorskan, att de va en tjej :)
när ja fråga barnmorskan va e de,så sa hon; ja vet inte... ja ska kolla. haha. men då hade mamma redan sett, hon såg när hon kom ut oxå, hon stod bakom barmorskan o kollade. tufft, ja hade oxå velat se de, hehe.
sen kom vi till bb runt 2 tiden. tiden på bb är en helt annan historia... ush, vilken besvikelse!
kanske ska tilllägga, att förlossningen gick jätte bra (om man nu inte fattade de hahahah) o ja klarade de utan nån smärtlindring, förutom dom "naturliga" som bad osv, o lustgasen då ;)
o ja vill göra om de iaf 4 gånger till hihi
5 barn e lagom stor familj :D hehe ;)
ja födde stående på alla fyra, över mattais (som ja sa till att ta av sej tröjan, haha :) kunde inte bli bättre, ja födde lutandes i famnen på min älskling, o kännde sån trygghet av hans lukt o hud, kunde inte bli bättre!)
så lutade ja mej o klamrade mej fast över han, som en väldigt våldsam kram haha. o han lugnde mej hela tiden. medans mamma gav mej vatten att dricka melllan krystvärkarna. då ja blev sjukt törstig! ja blev otroligt torr i halsen av allt skrikande hehe.
några "tryck" sen va de över! o ja hade skrikit till barnmorskan under kryst värkarna att absolut inte klippa navelsträngen förrens den pumpat klart ( detta hade vi bestämt innan att vi tyckte va viktigt. o sen har de faktiskt nyligen kommit forskning som visar att man borde låta den pumpa klart. men iaf...) hon kom upp på min mage derekt (där de första hon gjorde va att bajsa, sen kissa, på min mage haha. de hade vart lite bajs i vattnet, så hon hade lite brottom ut..) sen är dom korten tagna, som ja lagt upp
de va faktiskt min mamma som såg först av alla, tillome före barnmorskan, att de va en tjej :)
när ja fråga barnmorskan va e de,så sa hon; ja vet inte... ja ska kolla. haha. men då hade mamma redan sett, hon såg när hon kom ut oxå, hon stod bakom barmorskan o kollade. tufft, ja hade oxå velat se de, hehe.
sen kom vi till bb runt 2 tiden. tiden på bb är en helt annan historia... ush, vilken besvikelse!
kanske ska tilllägga, att förlossningen gick jätte bra (om man nu inte fattade de hahahah) o ja klarade de utan nån smärtlindring, förutom dom "naturliga" som bad osv, o lustgasen då ;)
o ja vill göra om de iaf 4 gånger till hihi
5 barn e lagom stor familj :D hehe ;)
Kommentarer
Trackback
