så hur är de egentligen?

nu är hon snart 4 månader,
men på så kort tid har de hänt otroligt mycket!

första få veckorna va de mest massa sovande ;) som för alla nyfödda. men de ändrades!
Aura e nämligen en alldeles för nyfiken bäbis för stt slösa tid på o sova, näähä du, sova har hon inte tid me. hon vill prata hela tiden, utforska o bli underhållen. de är hennes dagar, sova nää de är inte intressant.
så ja går 3 timmars promenader vaje dag, så hon ska få nån sömn.
mitt liv planeras efter promenader, för utan dom sover stackarn inte.

men så här har de ju inte vart från början, som sagt. hon har alltid vart en glad bäbis, o väldigt trygg. de är hennes peronlighet :D men hon har oxå haft  kolik... de va hemskt! dag ut o dag in, ont i magen o massa gråt o skrik. de va inte lät för nån av oss, men vi klara de väldigt bra! när hon inte hade ont, då va hon glad! o nyfiken. de är ja väldigt glad för, de gjorde de lättare för mej. ibland fick ja tänkar som att de här (perioden me kolik) skulle bli som ett trauma för henne. o att hon skulle må dålig resten av sitt liv, hehe ja sånna tänkar kan man faktiskt få i en sån situation. men de är ju löjligt. o dom tankarna blste snabbt bort (för tillfället) när hon log.
men så försvann koliken! strax efter 3 månader, o allt blev så mycket lättare o roligare! för oss båda. o hon växer så otroligt snabbt, nu när hon har tid till de istället för att vara ledsen :P

igår "pilla" hon på en blomma ja höll framför henne, första gången hon medvetet använder armen o handen så precis. o så drog hon sej upp när hom höll min mamma i händerna, hon låg ner o gjorde "sittups" (försöker sätta sej upp alltså) o kom upp! ida rulla hon från mage till rygg för första gången. allt händer så fort! hon kan sitta nästan själv sen nån vecka eller två, o kan oxå nästan krypa hehe, i sömnen kan hon de... fast väldigt lågsamt! allt detta inom 2 veckor. de är galet!
o för att inte tala om hur duktig hon e på att prata :D ojojoj, hon snackar jämt, högt o lågt, testar alla möjliga ljud. hon är väldigt pratsam! minstsagt...  

o för nån timmasen, så somna hon på sängen själv! utan att ligga bredvid mej o äta, eller ens bredvid mej överhuvudtaget, eller i min famn, som han alltid gör annars. utan helt själv! ja bara höll en hand på hennes huvud, o klappa henne på huvet me den andra o sjöng för henne. så somna hon! så stolt ja e hehe. o igår somn hon hos min mamma, de va oxå duktigt de me!


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0